Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med Frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom attpåverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökadekrav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa Frivilliga upplysningar utöverde uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försökaförstå hur svenska noterade bolag tillämpar Frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter.

Bakgrund och problem: Uppsatsen bygger på den tidigare studien Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar ? En studie av 29 svenska företag av All & Svantes-son, vilken undersökte mängden frivilliga ekonomistyrningsrelaterade upplysningar svenska börsnoterade bolag lämnar. Börsnoterade bolag är idag sällan ägarstyrda och för att ägarna ska kunna ta korrekta beslut krävs det att företag lämnar ut information intressenterna efter-frågar. Obligatoriska upplysningar är i de flesta fall inte tillräckliga för att ge en rättvisande bild av företaget utan Frivilliga upplysningar är nödvändiga. Årsredovisningar är dock ett kostsamt projekt och vilken information som ska inkluderas är ett noga övervägt beslut.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning kassaflödesanalyser, presenterade av börsnoterade företag i Sverige, är jämförbara. Syftet är vidare att identifiera faktorer ur årsredovisningar som påverkar utformningen av kassaflödesanalyser. Vi har använt oss av en ?tvåstegsmetod?, som innebär att vi först har utformat en modell, som använts som ett analysverktyg för att samla in relevant information från de kassaflödesanalyser, som presenterats i de utvalda företagens årsredovisningar för år 2000. Därefter har insamlad data från den statistiska undersökningen fångats upp i olika variabler som sedan tolkats med hjälp av statistiska metoder.

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserarbristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertaletFrivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfälligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gällerslag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor.Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningaroch hemsidor studerats.

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgångar fastställda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sätt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstår när kapitalmarknaden inte har relevant och fullständig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras på. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjälp av regressionsanalys där omfattningen av upplysningar om immateriella tillgångar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivå av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiellinformation. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagenlämna Frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav.Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar.Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har förändrats mycket de senaste årtiondena och gått från att vara kortfattade finansiella dokument till att bli ett public relations dokument samt ökat kraftigt i omfattning och kommit att innehålla mer, exempelvis Corporate Social Responsibility. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 100 åren och vad kan förklara den? Vad kan en längre tidsperiod på studien tillföra? Vi utgår från hela årsredovisningen och undersöker sedan delar av den. Kan tidigare studier på exempelvis brittiska företag även bekräftas gällande ett svensk företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och presentera den utveckling som skett av Ericssons årsredovisningar i ett längre tidsperspektiv gällande totalomfattning, Frivilliga upplysningar och innehållet av sociala och utvecklande personalengagemang.

Vi menar att undersöka om vid meddelande att VD avgår enligt vår definition frivilligt, se påverkan på aktiekursen i det berörda företaget både på lång och kort sikt. Om utfallet blir att underavkastning sker i en väsentlig del av händelserna, skulle det ge stöd åt att frivilliga VD-avhopp i de flesta fall vittnar om fallande lönsamhet. Vi genomför en eventstudie där vi analyserar ett visst antal frivilliga VD-avhopp inom två stycken händelsefönster. Där efter ser vi om vi hittar någon avvikande avkastning på grund av dessa frivilliga VD-avhopp..

Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Medarbetares kompetens går inte att värdesätta i kronor för företag men det finns andra sätt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i årsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för åren 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gällande humankapitalet finns med och dels vilka Frivilliga upplysningar bankerna lämnar i respektive årsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta område vi har använt oss av har alla förslag på olika mått om hur humankapital kan redovisas. Dessa mått och de som finns i gällande regelverk har vi sedan tillsammans med vår egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehållsanalysen av årsredovisningarna.

Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om aktierelaterade ersättningar i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingår företag noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar.